När man legat i en bil flera timmar så är man inte jättetrött, så jag gick ut med en leksak och lekte med Gibson igår innan sista prommisen. Mammas lilla kamera fick följa med ut och jag bjuder på några av bilderna :)

Kul i snön :D Haha han gräver ner hela huvudet i snön där det är som
djupast och ser sådär underbart sött valpig ut när han kommer upp
igen, vi ska nog ha många roliga dagar i snön :D

Igår på vägen hem skulle mamma handla så jag beordrade henne att köpa blodpudding, man måste ju ha godis till hunden ;)

Så på kvällen ställde jag mig och började tärna blodpuddingen och la sen allt på bakplåtspapper på en plåt och satte in i ugnen på 100 grader i två timmar. Tiden varierar på hur mjuka man vill ha de inuti. Ni kan ju gissa om det var någon som satt och höll full koll ifall jag skulle tappa något. När bitarna svalnat fick de iallafall klart godkänt av Gibson. Billigt, gott och bra godis som man dessutom bestämmer storleken på själv!

Så det här är något jag verkligen tipsar alla hundägare om!

/Sandra & Gibson

Nu har jag fått lite ordning på bloggen med en tillfällig design. Jag börjar från början direkt då..

Jag har länge letat hund och har ännu längre, så länge jag kan minnas faktiskt, velat ha hund. Nu går jag ju första året på Hundsportsgymnasiet i Forshaga och i torsdags när jag var på väg upp för pulkabacken med några kompisar ringde mamma. Det första hon sa var "Jag har kanske köpt hund åt dig." och min reaktion var såklart "VA?!".

Mamma förklarade att hon ringt på en av annonserna från blocket som jag tipsat henne om. En 16 månaders goldenhane som heter Gibson. Vi pratade lite fram och tillbaka och kom fram till att vi ville ha honom, så mamma ringde min moster som bor närmare Avesta där Gibson bodde. Min moster gick med på att hämta honom och ha honom hos sig i en vecka ungefär tills vi kom upp till Dalarna efter jul, vi bor ju på Orust så det är en bit att åka. När mamma ringde och berättade att allt var bestämt stod jag och skrek utan röst (prova själva att skrika när ni är så förkylda att ni inte kan prata - man låter som en hundvisselpipa ungefär) och grät. Men jag hoppade också av glädje samtidigt.

Det blev bestämt att min moster skulle hämta honom på fredagen, dagen efter alltså, eftersom familjen ville att deras barn skulle få lite tid att smälta det innan julafton, men jag och mamma kom också överens om att inte berätta något för mina syskon förrän vi hämtat honom.

Fredagen kom och jag hade fortfarande inte fattat att jag äntligen äntligen fått hund. Vi hade avslutning i skolan där jag passade på att ordna med boxplats och hanteringsprov till första skoldagen nästa termin och den lärare vars hund jag lånat mest fick jag såklart berätta nyheten för och hon blev jätteglad såklart, som alla andra. Längesen jag fått så många grattis!

Efter avslutningen gick vi till lägenheten jag bor i uppe i Forshaga och jag packade mina saker jag skulle ha med hem på jullovet. Vi åkte och kom till Karlskoga där vi stannade för att äta, först tyckte jag det var konstigt att vi var i Karlskoga men mamma sa att vi skulle åka en annan väg hem eftersom det gick så långsamt på den vanliga vägen när det var massa snö där. Inte tänkte jag på det och inte läste jag på alla skyltar så jag såg att det plötsligt stod Örebro..

Vi stannade på en mack i Örebro för att göra rent rutan på bilen men när vi åkte så körde mamma in på en större parkering istället. Jag frågade mamma vart vi skulle men det enda hon sa var att jag fick se, och det fick jag! Jag fick se en rent ut sagt skitsnygg golden retriever och i andra änden av kopplet stod min kusin och bredvid henne min moster. De lurade mig alltså, så jag fick honom redan i fredags och det är ju super för nu har jag mer tid att lära känna honom och han slipper dessutom åka till ett nytt hem och sen ett nytt igen.

I bilen på väg hem.

Så vi åkte hem med snyggingen i bagaget och väl hemma nosade han igenom huset och var väldigt nyfiken på katten Julia. Gibson är kompis med Julia men Julia är inte kompis med Gibson om man säger så för hon tycker inte alls om hundar. Men det går bra iallafall.

På vägen hem stannade mamma och handlade och på order av mig köpte hon blodpudding, så den har jag stått och tärnat och sen torkat i ugnen. Nu har vi supersmarrigt godis! Men Gibson ska få lära känna oss och vänja sig vid allt nytt innan jag börjar träna med honom. Jag ska såklart aktivera honom, men mer lära-känna-lekar och så - så tar vi träningen senare.

Nu jag vill säga tack så jättemycket Magnus och Therese med familj för att jag får lära känna och ta hand om Gibson, och såklart, välkommen Gibson!
/Sandra & Gibson